Nästan 8 000 människor har rapporterats döda och tiotusentals andra skadade i den förödande jordbävningen som skakade Turkiet och Syrien på måndagen.
Tusentals byggnader har kollapsat i de två nationerna och hjälporganisationer varnar för "katastrofala" konsekvenser i nordvästra Syrien, där miljontals utsatta och fördrivna människor redan var beroende av humanitärt stöd.
Massiva räddningsinsatser pågår och det globala samfundet erbjuder hjälp med sök- och bärgningsinsatser. Samtidigt har myndigheter varnat för att dödsfallen i samband med katastrofen kan bli betydligt högre.
Här är vad vi vet om jordbävningen och varför den var så dödlig.
Var inträffade jordbävningen?
En av de kraftigaste jordbävningarna som drabbat regionen på ett sekel skakade invånarna ur deras slummer tidigt på måndagsmorgonen runt klockan 04. Jordbävningen inträffade 23 kilometer öster om Nurdagi, i Gaziantep-provinsen i Turkiet, på ett djup av 24,1 kilometer, uppgav United States Geological Survey (USGS).
En serie efterskalv ekade genom regionen timmarna efter den första händelsen. En efterskalv med magnituden 6,7 följde 11 minuter efter att den första jordbävningen inträffade, men den största skalven, som mätte 7,5 i magnitud, inträffade ungefär nio timmar senare klockan 13:24, enligt USGS.
Efterskalvet med magnituden 7,5, som inträffade cirka 95 kilometer norr om den första jordbävningen, är det starkaste av mer än 100 efterskalv som hittills har registrerats.
Räddningsarbetare kämpar nu mot tiden och elementen för att dra upp överlevande från under bråten på båda sidor av gränsen. Mer än 5 700 byggnader i Turkiet har rasat, enligt landets katastrofmyndighet.
Måndagens jordbävning var också en av de kraftigaste som Turkiet har upplevt under det senaste århundradet – en jordbävning med magnituden 7,8 drabbade den östra delen av landet 1939, vilket resulterade i mer än 30 000 dödsfall, enligt USGS.
Varför inträffar jordbävningar?
Jordbävningar inträffar på alla kontinenter i världen – från de högsta topparna i Himalaya till de lägst belägna dalarna, som Döda havet, till de bitande kalla regionerna i Antarktis. Fördelningen av dessa jordbävningar är dock inte slumpmässig.
USGS beskriver en jordbävning som "markskakningar orsakade av en plötslig förskjutning av en förkastning. Spänningar i jordens yttre lager trycker mot förkastningens sidor. Spänningar byggs upp och bergarterna glider plötsligt, vilket frigör energi i vågor som färdas genom jordskorpan och orsakar den skakning som vi känner under en jordbävning."
Jordbävningar mäts med hjälp av seismografer, som övervakar de seismiska vågor som färdas genom jorden efter en jordbävning.
Många kanske känner igen termen "Richterskalan" som forskare tidigare använde i många år, men numera följer de generellt den modifierade Mercalli-intensitetsskalan (MMI), vilket är ett mer exakt mått på en jordbävnings storlek, enligt USGS.
Hur jordbävningar mäts
Varför var den här så dödlig?
Ett antal faktorer har bidragit till att göra denna jordbävning så dödlig. En av dem är tiden på dagen den inträffade. Eftersom jordbävningen inträffade tidigt på morgonen låg många människor i sina sängar när den inträffade, och är nu instängda under spillrorna av sina hem.
Dessutom, med ett kallt och vått vädersystem som rör sig genom regionen, har dåliga förhållanden gjort räddnings- och återhämtningsinsatserna på båda sidor om gränsen betydligt mer utmanande.
Temperaturerna är redan bittert låga, men till onsdag förväntas de sjunka flera minusgrader.
Ett lågtrycksområde hänger för närvarande över Turkiet och Syrien. När det avtar kommer det att föra ner "betydligt kallare luft" från centrala Turkiet, enligt CNN:s seniora meteorolog Britley Ritz.
Det förväntas bli -4 grader Celsius (24,8 grader Fahrenheit) i Gaziantep och -2 grader i Aleppo på onsdag morgon. På torsdag sjunker prognosen ytterligare till -6 grader respektive -4 grader.
Förhållandena har redan gjort det svårt för hjälpteam att nå det drabbade området, sade Turkiets hälsominister Fahrettin Koca, och tillade att helikoptrar inte kunde lyfta på måndagen på grund av det dåliga vädret.
Trots förhållandena har tjänstemän uppmanat invånare att lämna byggnader för sin egen säkerhet på grund av oro för ytterligare efterskalv.
Med så mycket skador i båda länderna börjar många ställa frågor om vilken roll lokal byggnadsinfrastruktur kan ha spelat i tragedin.
USGS konstruktionsingenjör Kishor Jaiswal berättade för CNN på tisdagen att Turkiet har upplevt betydande jordbävningar tidigare, inklusive en jordbävning 1999 somdrabbade sydvästra Turkietoch dödade mer än 14 000 människor.
Jaiswal sa att många delar av Turkiet har utsetts till zoner med mycket hög seismisk risk och att byggreglerna i regionen därför innebär att byggprojekt bör motstå den här typen av händelser och i de flesta fall undvika katastrofala kollapser – om de görs på rätt sätt.
Men inte alla byggnader har byggts enligt den moderna turkiska seismiska standarden, sade Jaiswal. Brister i design och konstruktion, särskilt i äldre byggnader, gör att många byggnader inte kunde motstå chockernas allvar.
"Om man inte utformar dessa strukturer för den seismiska intensitet som de kan utsättas för under sin livslängd, kanske de inte fungerar bra", sa Jaiswal.
Jaiswal varnade också för att många av de strukturer som står kvar kan vara "avsevärt försvagade på grund av de två kraftiga jordbävningar som vi redan bevittnat. Det finns fortfarande en liten risk att se en efterskalv som är tillräckligt stark för att rasa de förfallna strukturerna. Så under denna efterskalvsaktivitet bör människor vara mycket försiktiga när de når de försvagade strukturerna för dessa räddningsinsatser."
Publiceringstid: 8 februari 2023
