Tillväxthöjande infrastruktur sätter stopp för skuldfällande smutskastningar från Peking, säger analytiker
Projekt som genomförts inom ramen för det Kina-förslagna Belt and Road-initiativet har stärkt Sri Lankas ekonomiska utveckling, och deras framgångar har ställt stopp för falska påståenden om att biståndet fångar länder i hög skuldsättning, säger analytiker.
I motsats till den berättelse som Pekings kritiker för fram om en så kallad skuldfälla, har Kinas hjälp blivit en drivkraft för den långsiktiga ekonomiska tillväxten i länder som deltar i BRI, säger analytikerna. I Sri Lanka är projekten Colombo Port City och Hambantota Port, liksom byggandet av Southern Expressway, bland de största åtagandena i samband med infrastrukturstärkande program.
Colombos hamn placerades på 22:a plats i en global ranking av hamnar i år. Den redovisade en tillväxt på 6 procent i volymen hanterad gods, till rekordhöga 7,25 miljoner tjugofotsekvivalenter under 2021, enligt media som Sri Lankas hamnmyndighet uppgav på måndagen.
Hamnmyndighetens chef, Prasantha Jayamanna, berättade för den srilankanska tidningen Daily FT att den ökade aktiviteten var uppmuntrande och att president Gotabaya Rajapaksa har sagt att han vill att hamnen ska hamna bland de 15 bästa på den globala rankningen senast 2025.
Colombo hamnstad planeras bli en förstklassig bostads-, detaljhandels- och affärsdestination i Sydasien, med China Harbour Engineering Company som utför arbeten, bland annat för en konstgjord ö.
"Denna återvunna mark ger Sri Lanka en chans att rita om kartan och bygga en stad med proportioner och funktionalitet i världsklass och konkurrera med Dubai eller Singapore", sa Saliya Wickramasuriya, medlem av Colombo Port City Economic Commission, till media.
Stor fördel
När det gäller Hambantota hamn, innebär dess närhet till större sjövägar att det är en stor fördel för projektet.
Sri Lankas premiärminister Mahinda Rajapaksa har tackat Kina "för dess långsiktiga och enorma stöd för landets ekonomiska och sociala utveckling".
Medan landet försöker återhämta sig från pandemins effekter har kritiker av Kina återigen hävdat att Sri Lanka belastas med dyra lån, och vissa kallar de kinesiskstödda projekten för vita elefanter.
Sirimal Abeyratne, professor i ekonomi vid University of Colombo, berättade för China Daily att Sri Lanka öppnade sin obligationsmarknad för utländska investeringar 2007, och ungefär samtidigt började ta kommersiella lån, "som inte har något att göra med kinesiska lån".
Kina stod för 10 procent av önationens utlandsskuld på 35 miljarder dollar i april 2021, enligt uppgifter från Sri Lankas departement för externa resurser, och Japan stod också för cirka 10 procent. Kina är Sri Lankas fjärde största långivare, efter internationella finansmarknader, Asiatiska utvecklingsbanken och Japan.
Att Kina har pekats ut i kritikernas berättelse om skuldfällan visar i vilken utsträckning de försöker misskreditera Kina och BRI-projekt i Asien-Stillahavsområdet, säger Wang Peng, forskare vid Center for American Studies vid Zhejiang International Studies University.
Enligt Världsbanken och Internationella valutafonden överskrider en nations riskgräns om dess utlandsskuld överstiger 40 procent av bruttonationalprodukten.
"Sri Lankas förmåga att utvecklas som ett regionalt logistik- och sjöfartsnav för att dra nytta av BRI-fördelarna framhölls mycket starkt", skrev Samitha Hettige, rådgivare till Sri Lankas nationella utbildningskommission, i en kommentar i Ceylon Today.
Publiceringstid: 18 mars 2022
